Dubbelmorden i Linköping

Kanke är det så att den person som mördade två personer i Linköping en tidig morgon är väl känd av polisen, eftersom han jobbar hos polisen. Det skulle i så fall förklara mycket av varför morden ägde rum, hur de skedde och varför morden inte har klarats upp. Den här analysen har två utgångspunkter. Den ena är att en person som dödar två människor med kniv en tidig morgon har varit i bråk förut. Han vet hur man gör. Han är ung så han är inte känd av polisen som bråkmakare. Den andra utgångspunkten är det man vet om hans signalement. Det handlar om en ung person, lång och med skandinaviskt utseende. Han är kortklippt, missbrukar inget men använder sannolikt snus. Han är sportig. Kort sagt: hans signalement stämmer på sådär 50 procent av alla som antas till polisutbildning i Sverige. Hur kom det sig att morden ägde rum? Det var inget planerat. Det yngsta offret, 8-årige Mohammad, skall som vanligt gå till skolan. När han kommer ut på gångvägen ser han till höger en annan person närma sig. Mohammad känner igen personen, och säger det också: Det var du som sparkade sönder ansiktet på min kusin. Jag såg dig. Jag ska anmäla dig. Kanske tar Mohammad fram sin lilla butterflykniv för att skydda sig. Mannen går ikapp Mohammad och kommer väldigt nära. För den här mannen har tillvaron plötsligt rämnat. Ett ögonblick tidigare hade han inga bekymmer. Nu skådar han rakt ner i helvetets djupast krets. Allt riskerar att gå sönder. Om det finns någon individid i det här landet som inte vill anklagas för våld och misshandel är det den här personen. Hans dröm är att utbildas till polis, och kring detta bygger hela hans tillvaro. Han vill inte ställas inför rätta och kanske dömas till fängelse. Hur skulle han behandlas av intagna och vakter om han kom dit som "polisaspiranten". Den här personen är stor och stark jämfört med Mohammad. Han tar kniven och börjar hugga. Kanske tänker han att det viktigaste är att det går fort. Han vill tysta ett vittne och han struntar i priset. Om han inte får tyst på Mohammad finns inget hopp, ingen framtid. Men det har dykt upp ett nytt vittne, 56-åriga Anna-Lena Svensson. Mördaren har inga spärrar kvar. Senare går han till sitt jobb, sannolikt på närmaste polisstation. Han lyssnar på det som sägs om utredningen liksom bakifrån. I sin egenskap av blivande polis tillhör han den kategori i samhället som topsas sist av alla. Han står över alla misstankar. Han har ingen koppling till Mohammad eller Anna-Lena Svensson. Eftersom hans praktik i Linköping var kortvarig har han heller ingen koppling till bostadsområdet. Ingen kände igen honom. Den enkla fråga som ställs här är: vilka unga manliga poliselever fanns i Linköping den 19 oktober 2004? ------ Jag hoppas naturligtvis att den här hypotetiska analysen är felaktig.