Side effects

Our brains are interesting for their side effects. The brains have side effects. They can be called exaggerating emotions. Typical exaggerated emotions are hatred and threats. We find a lot of it on the Internet. In particular women are victims of net hatred and net threats. What did the women do that caused these strong reactions? Usually they did not do anything in particular. The strong reactions are a brain phenomenon. It is certainly not new. One hundred years ago they caused the first world war. People were enthusiastic about it, as a start. We can learn to live with exaggerated emotional reactions, but now and then new triggering factors appear. Internet seems to be such a factor. Internet gives a lot of information in the open, information that has existed for long but in hiding. When it becomes open it starts the exaggerated process. This is irrational, of course. The world did not become a worse place just because these informations became known to more individuals. We have to learn to live with more information than humanity ever have had access to. These days we hear about the methods of NSA in USA. We ask: What will it lead to? One outcome could be tiredness. If we had to study in detail the lives of 300 million individuals we would probably become tired and stop seeing individual differences. We are not that different even if the dates differ. The dates of birth, marriage and death. A more problematic development would be if the new information is accepted to feed the side effects of the brain, and thus be new causes for fear, hatred and threats.

Mindminding message

The site mindminding.com is down for repair. 13-06-11

Paeonia mascula

Paeonia mascula
Originally uploaded by KurtQ

Konventionella problem

Det är tråkigt för Sverige att alliansen inte har lyckats infria sina viktigaste ambitioner under sina två regeringsperioder vid makten. Problemen med utanförskap är fortfarande stora. Sjukförsäkringen har reformerats, a-kassan har haft en turbulent tid och sent omsider har arbetsförmedlingen fått ett större ansvar än socialtjänsten. Det är alltid något. Men sverigedemokraternas intåg i riksdagen är ett kvitto på att de ursprungliga problemen är olösta. Grundproblemet är relationerna mellan arbetsmarknaden och nya invånare. Särskilt dystert är att svårigheterna inte bara gäller en generation, utan två och kanske tre. Dett är sjukt om människor som har bott här hela sitt liv ändå inte får lämpliga jobb. Ett problem är förstås att den avgörande funktionen, rekrytering till bra jobb, inte ägs av varken arbetsförmedlingen eller de arbetslösa. Det är arbetsgivarna och deras personalavdelningar som bestämmer. Det är naturligt att dessa avdelningar försöker göra ett bra jobb. Frågan är dock hur det ska definieras. Varje tjänst är kanske unik så det finns inga generella principer, men man kan som medborgare fråga efter inspiration och nya ideer. De som ska ha de nya joben och göra en fantastisk insats där kan ju inte visa vad de går för innan de har fått chansen. Det minsta samhället kan göra är därför att låta arbetsförmedlingen starta en tidskrift för presentation av oväntat lyckade rekryteringar. Det handlar dels om att rekrytera för tillväxt (Sverige måste få en större kostym för att rymma alla medborgare) och dels om att introducera nya grupper till gamla arbetsplatser. I stället för kvotering och artificella stödåtgärder behövs inspiration och goda exempel.