Dubbelmorden i Linköping

Den 19 oktober 2004 mördades två personer vid Kanberget i Linköping. Morden är fortfarande ouppklarade trots att polisen förfogat över alla moderna medel och metoder, och trots att man har säkrat förövarens DNA. Ett stort antal personer har DNA-testats, men alltså utan träff. Situationen liknar den som gällde vid spaningarna efter Haga-mannen i Umeå. Efter ett stort antal negativa prov fick man till slut träff på en person som egentligen inte var misstänkt. Varför har man inte hittat Linköpingsförövaren? Svaret kan handla om lokal anknytning. Man har utgått från att förövaren som iakttogs till fots var hemmahörande i området. Men man kan tänka sig ett annat alternativ. Enligt vittnena var den unge mannen vältränad. Kanske var detta orsaken till att han befann sig på platsen och samtidigt var både okänd och väl orienterad. Vi vet att människor som tränar intensivt - löpning, cykel, inför vasaloppet med mera - kan röra sig över långa sträckor snabbt och utan att det egentligen märks. Somliga av de som tränar har en speciell rutt medan andra väljer olika rundor. Om vi tänker oss att mördaren i Linköping tränade cykel kan han på kort tid ha tagit sig från ett stort område - halva Östergötland inklusive hela Norrköping - till parken i Linköping. Han hade kanske åkt sträckan flera gånger och tyckte att parken var en lämlig plats för lite vila och att äta en banan. Kanske hade han också tidigare träffat sitt blivande offer, den 8-årige pojken och börjat fundera på vad de skulle kunna göra tillsammans. Pojken hade reagerat på något, och beväpnat sig med sin kniv. Den här dagen, den 19 oktober 2004, tar cykelmannen ny konakt med åttaåringen på gångvägen som leder till skolan. Allt går fel från början. Pojken är desperat och viftar med sin kniv och hotar med föräldrar, lärare, polis. Han akriker högt. Cykelmannen blir i sin tur desperat och rycker till sig kniven. Innan han vet ordet av är pojken skadad, allvarligt. Den 56-åriga kvinnan har märkt att något händer. Hon kommer närmare och cykelmannen överfaller henne också. Han har insett att han har allt att frlora på upptäckt. Han har inget kriminellt förflutet. Han siktar på att bli elitsoldat och senare polis. Det är därför han tränar. Han har funderat lite på hur man hantrar en kniv i svåra situationer. Mannen skyndar från platsen. Han kastar sin mössa. Han går i en cirkelrörelse för han måste tillbaka till sin cykel. Den står diskret bakom ett buskage. Det är en dyr träningscykel och den har parkerats så att den inte syns så lätt så att ingen ska få för sig att stjäla den. På några sekunder har vår man tagit på sig hjälmen och glidit ut på närmaste cykelväg. Han är nu hundra procent anonym, en av alla dessa cyklister som glider fram på väg till jobbet eller skolan.