Integration, mål och medel

Det berättas att när USA gick in i första världskriget var det många Europeer som förundrades över att deltagarna i den brokiga amerikanska armén var så övertygade amerikaner.

Med Europeiska ögon var de ju inte amerikaner. De kom från alla upptänkliga nationer. Några kom från Sverige. Men deras entusiasm över att vara amerikaner var ogrumlad.

Se där ett exempel på lyckad integration. Man kommer till ett nytt land och blir integrerad till den milda grad att man till och med skickas ut i fält för att dö för sin nya nation.

En strävan hos många som emigrerade till USA var att bli mer amerikanska än amerikanerna själva.

Varför är det inte så i Sverige?

Delvis kan det bero på att den svenska självbilden är mer diskret än den amerikanska.

Men det viktigste skälet är att det inte har varit möjligt. Det har funnits en underliggande kulturell diskriminering som har varit svår att bryta igenom. Även andra generationens invandrare har mött motstånd.

Ett annat möjligt skäl är att en viss migration sker för att bevara en kultur, inte för att integreras i en annan kultur.

I USA var integrationen möjlig tack vara tillväxten. Det fanns ny mark att bruka för utvandrarna från Småland.

I Sverige i dag är tillväxten hämmad. Delvis finns det goda skäl för det. Alla vill ha goda löner och anställningsvillkor. Men den svenska ekonomin som helhet skulle må bra av ny verksamhet, även på nivåerna över gatukök.

Om regeringen skulle försöka förbättra integrationen på ett typiskt svenskt sätt - med generella lösningar lika för alla - lär man stånga pannan blodig utan att nå några goda resultat.

Vad som behövs är nyansering, inte minst i regeringens analys. De nya svenskarna har olika bakgrund och olika förutsättningar.

Integrationen skapar friktion om svenska medborgare känner sig åsidosatta medan nya invånare får olika speciall stödåtgärder. Integration handlar därför också om att ha ett helhetsperspektiv.

Det är sant att invandrare är diskrimenrade i Sverige. Kvinnor är också diskriminerade, liksom gamla, unga och medelålders, rika och fattiga, sjuka och friska, arbetande och arbetslösa, bilister och fotgängare, stadsbor och landsbygdsbor, norrlänningar och skåningar, AIK-are och Djurgårdare samt alla andra.

Det finns alltså en allmän intolerans och missunnsamhet som borde diskuteras i särskild ordning. Den lär inte upphöra av sig själv.

Ord eller mening

I den Buddhistiska traditionen är det viktigt att se till mening och inte till ord. Men i modern juridisk och politisk debatt är det ord som gäller, inte mening. Det blir ibland tragiskt.

Det stora exemplet i internationell politik gäller den Israeliska regeringens reaktion på Hamas valseger i Gaza 2006. Genom att beskriva Hamas som en terrororganisation skapade man en polarisering i världsopinionen och inom Hamas vars faktiska dystra effekter bara blir värre.

I samband med valsegern var Hamas sannolikt inte en homogen organisation. Segern i det första fria valet kunde dessutom ses som ett starkt stöd för demokratiska metoder inom Hamas. Politiska metoder var mer effektiva än våld.

Men Israels skoningslösa reaktion visade att politiken inte fungerade. Den hårdföra falangen i Hamas fick luft under vingarna. Och den hårdföra linjen fortsätter att ha stöd, till irritation för Israel och till stor skada för befolkningen i Gaza.

Den Israeliska regeringen kunde stödja sig på ord. Hamas har i ord inte erkänt den Israeliska staten. Men Israelerna och Palestinierna talar olika sorters språk. Om man översätter ord för ord blir det fel, på samma sätt som om man skulle jämföra det en ung människa säger med vuxenspråket.

Dessutom är den underliggande verkligheten föränderlig ibland. Men när positionerna har låst sig har de låst sig.

Where is the front?

The map over Israel and its neighboring region is complicated, and so is the political conflict in the area. If there is a war, where is the front line?

The answer is: In the USA. That is where the front line in the Middle East conflict is found.

If the US administration wants some kind of peace settlement around Israel, the first task is to get an agreement among the many supporters of the Israeli cause in USA and elsewhere.

The question is not that difficult. The first one is about the existence of the state of Israel. Is this existence questioned? No, absolute not. Israel will remain. So far so good.

Next question: Is it best for Israel to have fixed or fluid borders? Fluid borders means that an informal expansion can take place in the form of settlements on occupied territories.

This question is also quite simple. Would it be correct for Mexico to have a fluid border to USA and build settlements in Texas? No, that would not be correct. So then that issue is decided.

It should be easy for the many friends of Israel in USA to support the state of Israel as it is democratic and also a good example for the other nations in the region when it comes to peaceful cooperation, mutual progress and prosperity.