Arbetsmarknaden

För den ekonomiska politiken innebar den första mandatperioden med Alliansen ett klart framsteg, bort från en ideologiskt dominerad politik till en saklig.

Motsvarande klarsyn har inte funnits inom arbetsmarknadspolitiken. Det är en brist som kan avhjälpas.

Här behövs analys och nytänkande. Utgångsläget är snårigt, så uppskattningsvis behövs några miljarders miljarder nya tankar.

Attityden till arbete är motsägelsefull. Arbete är något nödvändigt ont men också något av en mänsklig rättighet. Alla vill ha ett arbete, men mycket av arbetet går ut på att minska behovet av arbete.

Inom näringslivet är det bra att effektivisera produktionen, men för samhället framstår det som en katastrof om man minskar behovet av arbete.

Enligt Bibeln är vi människor dömda att slita i vårt anletes svett. När detta ok äntligen tas bort kan vi inte hantera situationen utan kallar den arbeslöshet och utanförskap.

I själva verket ligger enorma mänskliga vinster att finna i en effektiv produktion.

Naturligtvis är det bra att unga människor kan utbildas under lång tid. Det är också bra om livstiden förlängs med hjälp av bättre villkor och mindre stress. Det här är inte bara bra som isolerade fenomen utan det ger ringar på vattnet som är till glädje för många.

I en globaliserad värld sker en arbetsfördelning vare sig vi vill det eller inte. Produktionen flyttas dit det är billigast för tillfället.

Egentligen är det fantastiskt. En vanlig skjorta som man köper for några hundra kronor har ett relativt lågt pris tack vara att tusentals människor i många länder har deltagit i produktionen, från odlandet av bomull, till design och att sy knapphåll, från förpackning och distribution, till skyltning, tillverkning och administration av kontokort, till läppstiftet hos den i någon mån leende expediten som lägger skjortan i en påse...

Var kommer politiken in?

Produktionen tenderar att bli mer kortsiktig medan samhället i övrigt vill ha långsiktiga lösningar. Korta jobb och långa lån - hur kombinerar man det?

Finanskrisen visade hur bräckligt näringslivet är. Rent ekonomiskt har det moderna samhället resurser att skydda medborgarna från alltför drastiska ekonomiska smällar.

Men hur fungerar det psykologiskt och politiskt? Det har hittills varit omöjligt att konstruera en obligatorisk a-kassa.

Det är gott och väl att ha en ideologi som bygger på att det alltid finns mer jobb än medborgare, men är det realistiskt?

Vart går vänstern?

Socialdemokraterna och vänsterpartiet uppfattades tidigare som kommunicerande kärl i den svenska opinionen. Om socialdemokraterna förlorade stöd ökade vänsterpartiet. Men i ärets val förlorade socialdemokraterna stort utan att vänsterpartiet vann. Vad har hänt?

Politiken handlar om tre saker, alltså ideologi, sakfrågor och person.

Ideologi har mindre betydelse nu än tidigare. Allt fler vill ha en politik för hela landet och inte bara för de egna intressena. Ingen av de klassiska ideologierna har kvar sin auktoritet.

Den ekonomiska högern leder till arbetslöshet, skillnader i levnadsvillkor och förstörd miljö i sin extrema form. Och den fungerar inte utan pulserar från bubbla till bubbla med åtföljande kriser.

Vänstern föll i trovärdighet långt innan Sovjet föll. Men Sovjets fall bidrog till tydlighet. Kina är fortfarande kommunistiskt till namnet och i den politiska organsationen, men ekonomin är synnerligen kapitalistisk. Cuba är inte ett lockande expempel på praktisk vänsterpolitik.

Så ideologi är inget starkt kort i den svenska politiska debatten, även om det kan finnas en eller annan procentenhet av väljarna som fortfarande håller fast vid någon traditionell ideologi.

När det gäller sakfrågorna har vänsterpartiet fått en ny arena för att visa upp sitt alternativ genom samarbetet med socialdemokraterna och miljöpartiet. Det har visat sig att vänsterpartiets synpunkter inte är så kloka, ens i det sammanhanget.