Ny och gammal demokrati

Problemet med Ny demokrati i riksdagen (1991 - 1994) var att ledamöterna agerade individualistiskt utan gemensam ideologi. Det fruktade problemet med Sverigedemokraterna är att de tvärtom kommer att agera enhetligt utifrån en enhetlig ideologi.

Det är klokt av riksdagen att släppa in Sverigedemokraterna i utskotten, eftersom det är där förslagen faktiskt bryts mot varandra. Att fatta beslut i riksdagen är ju inte bara ett löst tyckande.

Förslagen måste vara juridiskt hållbara, stämma överens med EU:s regler och fungera i den praktiska verkligheten. Regeringen och den etablerade oppositionen har ett övertag över nya partier genom att förfoga över utredningsväsendet och andra delar i den process som förbereder de stora besluten före riksdagsbehandlingen.

Förslagen kan ha betydelse genom sitt sakliga innehåll, men också genom sin signaleffekt. Besluten kan symbolisera olika tendenser och ambitioner. Det här är inga exakta processer utan en ständig källa till missförstånd.

Det blir lätt en skillnad mellan sak och symbol. När det gäller de svåra integrationsfrågorna är det lätt att föreslå symboliska åtgärder som har negativa effekter snarare än sakligt effektiva men kanske odramatiska åtgärder.

En annan och ännu mer svåråtkomlig nivå handlar om allmänna föreställningar om hur samhället fungerar. Vi har lätt att dra snabba slutsatser av begränsade erfarenheter.

I ett statiskt perspektiv är samhällsproblemen olösliga, men lyckligtvis är situationen inte statisk.

Genom att betona den dynamiska aspekten - vi befinner oss alla i utveckling mot något som är bättre - i stället för den administrativa aspekten lättar belastningen i nuet.

Ormfångaren

I en Indisk by fanns en ormfångare. Invånarna kallade på honom när en farlig orm kommit in byn. Ormfångaren letade rätt på ormen, fångade den och lade den i en korg.

Ormfångaren var en djupt religiös person. Religionens första bud var att inte döda något levande. Så han fick frågan: Hur kan du som är så religiös döda ormar?

Ja, svarade han, om man lägger två ormar i samma korg dödar de varandra. Eller om en överlever så dör den av svält efter en tid.

Så är det. Och i Sverige har det varit riksdagsval. Tre partier vann. De kallas moderaterna, miljöpartiet och sverigedemokraterna.

Från moderat utgångspunkt innebär det att Sverige är ett paradis, men med två ormar. Vad göra utan att smutsa sina händer?

Om man skulle utse miljöpartiet till huvudansvarig för kampen mot det odemokratiska i sverigedemokraterna skulle man döda två ormar i samma korg, om uttrycket tillåts.

Miljöpartiet skulle berövas segerns sötma och bonuseffekter. Miljöfrågorna skulle hamna i skuggan, trots valframgången. Ha ha, så lustigt.

Sverigdemokraterna har i 20 års tid fått höra: "Om ni kommer in i riksdagen blir ni ändå marginaliserade av etablissemanget." Låt oss gissa att sverigdemokraterna har en giftig strategi i beredskap om etablissemanget anfaller.

Om de ganska harmlösa och godhjärtade miljöpartisterna blir den främsta måltavlan för sverigemokraternas samlade gift blir sverigedemokraterna diskrediterade.

Riksdagsvalet 2010

Hit men inte längre, det är väljarnas besked till moderaterna och alliansen efter söndagens riksdagsval.

Alliansen behåller regeringsmakten men förlorar egen majoritet. Det är bra. Alltför mycket makt korrumperar, som vi vet.

Den fortsatta politiken bör alltså vara modererad.

Tre saker:

1) Skattesänkningarna som genomfördes den första mandatperioden har godkänts av väljarna. Men däremed inte sagt att de bör fortsätta. Vissa justeringar, bland annat för pensionärerna kan komma i fråga.

2) Sjukförsäkringen har reformerats. Detta har godkänts av väljarna. Men den fortsatta reformeringen bör syfta till ökad precision och ökad mänsklighet.

3) A-kassan och arbetsförmedlingen har ändrats. Detta har godkänts. Men med 400 000 arbetslösa och 40 000 lediga jobb finns utrymme för ökad realism.

Regeringens största misslyckande gällde det viktigaste vallöftet 2006: att minska utanförskapet. Inget har gjorts.

Utanförskapet är inte ett enhetligt fenomen. Det är särskilt allvarligt för ungdomar och nya invånare och de som har direkt kontakt med dessa grupper.

Att bekämpa utanförskapet är legitimt, och tomheten på detta område gav legitimitet åt Sverigedemokraterna.

Hög tid att vidta eller åtminstone planera konkreta åtgärder. Alla problem kan ju lösas.